Tack gode gud..

Man vet aldrig när olyckan är framme och jag är jätte glad att Karin ringde mig igår och berättade vad som hänt.. Det går inte beskriva vad jag kände när hon berättade det, att någon jag älskar varit med om en olycka..

Ska in till stan i veckan och ge honm en puss så att han blir bra:) Man kan ju alltid önska att en puss kan göra allt bra..


Pusspuss<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0